"Förrättnings- ingenjörens arbete är mycket självständigt och arbetstiden flexibel."
Petri Lukin, förrättningsingenjör, DI
Vadå för en förrättningsingenjör?
Sista året i gymnasiet hamnade även jag i samma knepiga situation som så många andra i det skedet. Jag måste bestämma mig för vilken läroanstalt jag skulle söka mig till, trots att jag inte hade den blekblåaste aning om vilket yrke som kunde passa mig. Inte ens som liten grabb hade jag någon klar vision om mitt drömyrke. I skolan var det språk jag var bäst i, men lärare ville jag inte bli. Jag var intresserad av naturen och sysslade med ornitologi, men även flertalet av biologistudenterna slutar ju som lärare… Inte heller teknik, datorer eller en merkantil bana intresserade mig.
Lyckat val i blindo
Till slut ledde bläddrandet i de olika läroanstalternas broschyrer till att jag skulle söka in på avdelningen för lantmäteri vid Tekniska högskolan. Av presentationen framgick att en lantmätare studerar teknik och dessutom bl.a. juridik, ekonomi och miljökunskap samt att lantmätaren i sitt arbete rör sig ute i naturen. Det lät som en lämplig kombination och jag sökte inte på allvar till någon annan utbildning, inte ens till någon annan avdelning vid TKK. Jag satsade således ”allt på ett kort” och det lyckades, för jag kom in vid första försöket. I min släkt eller bland mina bekanta fanns inte en enda lantmätare, så det var alltigenom ett val i blindo.
Fastighetsekonomi – en fullträff
I mina studier siktade jag in mig på den s.k. fastighetssidan, vilket innebar att jag läste mera juridik och fastighetsekonomi och mindre ADB-ämnen, som då var på modet, och även mindre kartteknik. Efter 17 år inom Lantmäteriverket, varav 10 år som förrättningsingenjör, kan jag förtälja att mitt val blev en fullträff.
Krav på problemlösning och ledarskap
En förrättningsingenjör är ett slags domare som fattar beslut vid lantmäteriförrättningar. Bland förrättningar, som leds av förrättningsingenjörer med diplomingenjörsexamen från lantmäteriavdelningen, kan nämnas olika slag av expropriationsförrättningar, enskilda vägförrättningar som rör vägrättigheter och -tvister samt skiftesförrättningar där fast egendom delas t.ex. genom klyvning.
Lagboken är förrättningsingenjörens viktigaste redskap. I mitt arbete måste jag lösa juridiska problem av de mest mångskiftande slag. En annan viktig del av mitt arbete är fastighetsvärderingarna. I samband med expropriations- och skiftesförrättningar behandlas en mängd olika ersättningsfrågor, bestäms det gängse värdet på fastigheter eller delar av fastigheter samt görs beräkningar av fastigheters avkastningsvärde. Vid förrättningarna hålls sammanträden som påminner om domstolarnas sammanträden. Därför är det viktigt att man behärskar sammanträdestekniken och på något sätt kan hålla i och leda projekten som helhet. Tekniska färdigheter och ADB- kunskaper behövs, men med något mindre betoning än vad som är fallet i det klassiska ingenjörsarbetet. Men visst utför en del av förrättningsingenjörerna även traditionella terrängmätningar och kartläggningar, fast då förstås med modern utrustning.
Även ute i naturen!
En förrättningsingenjör kommer i sitt arbete i ständig kontakt med människor. Med tanke på förrättningarnas och den fasta egendomens betydelse för sakägarna och de ibland svårlösta juridiska knutarna och konflikterna är det avgjort till fördel om förrättningsingenjören besitter social kompetens och människokännedom. Dessutom krävs det i våra kusttrakter kunskap i både finska och svenska. En viktig omständighet med tanke på mitt eget yrkesval var, att jag får röra mig mycket ute i naturen och se många nya platser, både i urbana och rurala miljöer.
Trivsel på arbetsplatsen
En lantmätares arbete är mycket självständigt och arbetstiden flexibel. Trots det är atmosfären inom arbetsgemenskapen mycket social och livfull. På kontoret gäller de öppna dörrarnas politik, trafiken i korridorerna är livlig och kaffepauserna ibland långa, men inte obligatoriska. Lantmäteribyråerna är kända för sin positiva inställning till motion och kroppsliga aktiviteter. Det händer att arbetskamraterna träffas även på fritiden, enligt familjens uppfattning ibland t.o.m. för ofta. Det är inte ovanligt att en förrättningsingenjör stannar kvar vid Lantmäteriverket under hela sin yrkesaktiva tid. Det kan tyckas att sådana personer kört fast eller hamnat i en yrkesmässig återvändsgränd, men i mitt tycke är det ett mått på trivseln på arbetsplatsen.
Man blir inte stormrik som lantmätare. Vårt nya avlöningssystem gynnar dock i högre grad än tidigare företagsamhet och resultatinriktning. Dessutom är det fördelaktigare för unga arbetstagare.
Om Du vill ha ett mångsidigt, krävande, självständigt och socialt arbete, där den ena dagen inte är den andra lik, satsa då på att bli förrättningsingenjör.
